Nano eller inte nano -Det är frågan det

Så här ser ett av mina hårstrån ut förstorat 2500 ggr. Ett utmärkt hårstrå. jag har varit snäll mot mitt hår
Hårstråt är ca 0,8 mm tjockt på det kan alltså 80.000 nanopartiklar sitta i bredd.

Forskningen om Nanopartiklar, partiklar som är mindre än det mesta mellan 1 och 100 nanometer. Om man då jämför med ett hårstrå så ryms det ca 80.000 nanopartiklar i bredd på ett hårstrå.
Nanopartiklar är inget nytt. Fint sot, virus och bakterier är exempel på nanopartiklar som funnit i alla tider.
Det nya är att det forskas om nya användningsområden för nanopartiklar.

Analyserar vi thé i en spektrometer hittar vi olika smakpartiklar.
Här Bergamotholja som visar att théet är Earl Grey.
En nanopartikel många uppskattar.

Nanoteknik kan skapa perfekt mat och smarta mjölkpaket En mjölkförpackning som ändrar färg strax innan innehållet surnar. Eller en juice som du själv bestämmer vad den ska smaka – apelsin, blåbär eller hallon. Det här kan bli verklighet med nanoteknik. Frågan är om vi vill.
Golfklubbor, cykelramar och tennisracketar blir starkare och lättare med nano. Nanopartiklar ingår i kosmetika, bilvax, färger och lim
Nanotekniken kan vara till stor hjälp när vi sadlar om till miljövänlig energiframställning. Inom medicinen hjälper den läkare att skicka målstyrd medicin som hittar fram till exakt det ställe på kroppen som ska behandlas.  

Under firandet av Guy Fawkes day ökade antalet nanopartiklar
dramatiskt i London-luften p.g.a fyrverkerier och eldar

Bara genom att tända ett stearinljus hemma utsätter vi oss för de mycket små partiklarna. Det finns mängder av nano­partiklar i en vanlig ljuslåga.
Smarta livsmedelsförpackningar som själv upptäcker bakterier och dödar dem.
Vi skulle radikalt kunna minska saltintaget genom nanosalt. Nanosaltkristallerna är så små att de träffar lika många smaklökar som vanligt koksalt medan saltmängden vi får i oss blir oändligt mycket mindre.
Men hälsoriskerna då?

Alla nanopartiklar hamnar här. I Vårt dricksvatten.
Är det farligt? -Ingen som vet idag.
Det får cancerstatistiken om 50 år visa.

Där vet man väldigt lite och hinner inte forska i den takt som nya nanopartiklar uppfinns. Utan får gå på gamla upptäckter. Asbetsfibrer är farliga det vet vi sedan gammalt. Tunna kolfibrer i samma eller mindre tjocklek får antas vara lika farliga. De används mest i cyklar, golfklubbor och tennisracketar för att göra dem starkare men där kommer de inte ut i fri form. Spridda i luften eller vattnet kan det vara väldigt farliga men det vet vi för lite om.
De kontakter vi vanliga har med nanopartiklar är genom biltvättmedel och kosmetika.
Jag har själv prövat Turtle nanoschampoo på bilen. Jag glömde naturligtvis gummihandskar så händerna blev hur torra som helst efteråt. Vad som skrämde mig var att nästa gång jag tvättade bilen använde jag diskhandskar men händerna blev lika torra som förra gången. De fettlösande nanopartiklarna gick tvärs igenom handskarna. 
Det vi med all säkerhet kan säga är att alla nanopartiklar hamnar förr eller senare i våra vatten. Det finns inget sätt att filtrera bort dem eftersom de är mindre än vattenmolekylen. Ett sådant filter skulle täppa igen vattenröret fullständigt.
Det enda sättet att undvika nanopartiklarna är att inte släppa ut dem.