I´m gone walk all over you... |
Har haft det härligt. Träffat gamla vänner och slappat efter hårt pluggande hela hösten.
Men nu började det kännas lite mösigt.
I en liten håla så finns det inte så många olika att umgås med så efter ett tag känns det lite perpetuum mobile eller självspelande piano om man så vill.
Det kändes som om det var dags att röra på sig.
Redan när jag kom ut på riksväg 40 och svängde mot Borås och Göteborg kände jag storstadspulsen igen.
Jag hann knappt packa upp förrän telefonen ringde och jag blev bjuden på fest.
Söndag kväll känns det skönt att vara hemma i lägenheten.
-Jag har nog det bästa av allt man kan ha i livet. Jag kan vara i staden när jag vill och jag kan åka till landet när jag vill.
För jag behöver båda för att må gött.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar