-Välkommen till framtidens öppna landskap!

För tre år sedan var här en vacker betad äng men en ovanligt mordlysten varg åt upp fåren trots viltstängsel.

Vargkommitéen har äntligen kommit med sitt betänkande.
På många punkter riktigt bra tänkt.
Men på en punkt hade de en väldig otur när de tänkte.
Det gäller GYBS-Gynnsam Bevarandestatus. 
När det gäller övriga rovdjur vägs skadan mot nytta när man beslutar om skyddsjakt. D.v.s ett rovdjur som blint hugger allt omkring sig ska tas bort genom selektiv skyddsjakt. Ofta till förmån för rasen då ett sånt beteende sällan är för rasen normalt beteende.
Vilda vargar för att ta ett exempel väljer ut det svagaste djuret och dödar det. Grymt kan tyckas men i det vilda hade djuret dött ändå kanske på ett långdraget och plågsamt sätt.
Om en varg som gör skada på tamdjursbesättningar så ska den tas bort. De vargar som tagits bort på det sättet har oftast varit dåligt avelsmaterial. Med dåliga tänder eller andra genetiska defekter som bara gör skada i vargstammen.
Enligt vargkommitéens förslag ska politiker ta beslut om en varg ska avlivas i framtiden. Ett oerhört tungrott beslut som kommer att ta lång tid från beslut till verkställighet. Med tanke på att vargen vandrar 5-6 mil på ett dygn och om ett beslut med alla överklagande tar ett antal veckor hinner den vargen vandra från Ystad till Haparanda. Hur ska man kunna veta att man tar bort rätt varg och inte en varg som är bra att bevara?

Ett lättillgängligt öppet fårbetat landskap men med en ovälkommen gäst

Vad som har varit dåligt med vargjakten generellt är att det blev en allmän jakt.
Sveriges främsta varghatare ställde sig på ett led och sköt låda efter låda med skott urskiljningslöst rätt ner i ett varggryt.
En viltstam ska vårdas. De genetiskt värdefulla djuren ska sparas och de med genetiska defekter ska tas bort.
Det är ett jobb för experter inte för "arg och skjutglad cowboy".
Fåren är nödvändiga för att hålla landskapet öppet.
Fördelen med får är att de klarar sig med enkla snabbt flyttbara och billiga elstängsel. Det gör att man med en ganska liten fårbesättning kan hålla stora ytor betade och fåren äter allt till skillnad mot kor och hästar som äter det som är gott.
Nackdelen med får är att man inte kan låta dem beta mer än två säsonger på samma ställe i rad för parasitrisken. Därför finns det ingen ekonomi för dyra rovdjurssäkra stängsel som måste flyttas vartannat år. Dessutom blir såna stängsel ett hinder i det öppna landskapet även för människan.
Låt staten ta över hålla landskapet öppet
De marker som används till fårbete är oftast olönsamma marker som kräver stor arbetsinsats för lite avkastning. Dagens moderna jordbruk kräver stora maskiner som uträttar mycket per timme och stora sammanhängande fält där dessa maskiner kommer till sin rätt. Annars har vi inget jordbruk kvar i Sverige på några decennier. Konsumenterna i allmänhet betalar inte en krona mer än nödvändigt för maten och alla pålagor på jordbruket kommer på matpriset.
-Varför ska fårägare och samer betala vargmaten?
För några år sedan var jag tvingad att lasta upp sju vargrivna får på traktorskopan efter rovdjursinspektörens anvisningar. Endast ett var ätit av, ett litet lamm, de andra bara dödade. Den vargen sköts senare många mil bort och visade sig ha ett genetiskt defekt bakben och defekta tänder. Han kunde inte bita igenom pälsen på fåren med de tänderna och var ovanligt mager. Det var synd om den vargen som antagligen hade lidit länge. Om det funnits en fungerande viltvård på varg hade den besparats åratal av lidande och jag hade sluppit en mardrömslik upplevelse.
Länk till LRF uttalande omVargkommiteéns förslag