fredag 28 december 2012

Återupplivar barndomsminnen!

Bor man vid ett större vatten, Vättern, hamnar man förr eller senare i en båt. I Second Life finns mycket och isfritt vatten.
I mångas ögon är jag kanske bara ett barn än, bara tjugo år. Barndomsminnena ligger kanske inte så långt bort men är ändå kul att ha.
I nio årsåldern gick jag med i Hjo Segelsällskap och lärde mig segla optimist. I elvaårsåldern var benen för långa så jag och en tjej till började segla 420 (tvåmansjolle) istället.
Till slut blev vi så bra att vi fick representera klubben i DM. Första DM:et gick i Lidköping. Vi fick en bra start, tyckte vi. Kom snabbt iväg och ledde på första benet. Bakom oss fanns seglare från Westgötarna Lidköping, från Mariestad SK, från Vänersborg SS och från GKSS i Göteborg. Precis när vi skulle runda första bojen kom en från GKSS och klämde sig förbi. Helt enligt reglerna. Mitt på andra benet kom alla de andra förbi. Utom Lidköpingsbåten. Den lyckades vi hålla bakom oss hela vägen och kom bara näst sist. Efteråt frågade vi de andra när de börjat träningen för året. -Vi började på sportlovet sa GKSS:arna. Vi bara suckade i mitten av maj hade vi sjösatt första gången. Vätterns is hade varit långvarig det året medan de från västkusten och Vänern knappt hade haft is alls.
Seglandet rann snart ut i sanden och andra intressen tog över. Dömd av naturen att komma sist var inte kul i längden.
Men här i Second Life gäller inte samma naturens lagar. Man kanske skulle träna lite extra. Skulle sitta fint att få spöa en GKSS:are i Second Life i varje fall. Har sett det finns flera stycken i SL :)

3 kommentarer:

  1. -Säg till när du är redo!
    Seglar för GKSS i båda liven :)

    SvaraRadera
  2. Här ser du en GKSS-seglarmorsa med ett gediget förflutet, haha, vid rodret.

    SvaraRadera
  3. Gott Nytt År till Emha

    SvaraRadera